The Masquerade

Ok, jag vet att jag inte är den grundligaste alla gånger själv - långt ifrån. "Äh, det får duga!" är en skön inställning som är bra att kunna ta till from time to time. MEN den här väggen ser ju för tusan ut som om den är rollad med en ***** mönsterkavel! Skarvar och bluppar och stora färgklumpar överallt! Hjälp. Men det ska nog gå bra. Där är anledningen till den senaste tidens inaktivitet lately i alla fall - flytt och husfix. Och allmän olust förstås, man har tid med det man har lust med :p

näe, tillbaka till knölväggen och slipdammet!

tjing

Svinkallt. När vi vaknade i morse var det ungefär 26 grader kallt ute, och 16 grader i axelhöjd inomhus. Det kändes med andra ord som att gå omkring på ett kylskåpsgolv... Men nu är det mycket varmare, både inne och ute och solen skiner. Jag kanske vågar mig ut en sväng trots allt. Snubblade över den här lilla texten: http://www.aktavara.org/News.aspx?r_id=14796 hade inte hört något om det där köttlimmet förut men det låter ju rätt vidrigt. Värst är att det verkar sjukt enkelt att argumentera för, fastän man egentligen fattar att det bara är skit. Som skribenten uttrycker sig: "Färs är färs och korv är korv. [...] det nya, så att säga ”kroppsegna”, sättet att skarva ihop köttbitar på, är det inte riktig meningen att vi ska vara medvetna om." jag gillar det inte. Vill man så gärna minska köttsvinnet så gör färs och korv av resterna som vanligt då, hur svårt ska det vara?

Egentligen tycker jag mest synd om mig själv idag - sån där ruskigt förkyld dag när huvudet konstant är någon sekund efter när man rör på sig och lederna bara säger nej medan näsan rinner och halsen gör ont. Typ. Men jag är lite glad också, för större delen av arbetet med livstycket till min nya klänning är färdigt! Det är en chansning eftersom jag kör till stor del utan mönster (och den snutt mönster jag använder är uppskalat och omgjort efter en barbieklänning, inte riktigt min kroppsform alltså :p) men förutom just livstycket är det en så hiskeligt simpel modell att det bara måste funka. Jag har två fina tyger, billiga stuvbitar från ohlssons som jag tror blir väldigt tjusiga ihop. Har haft lite trassel med tyget till livstycket eftersom det bara nätt och jämt räckte till, och om det räcker till infodringar vetesjutton... men det ger sig. Har i alla fall sytt ihop delarna såpass att den går att prova med lite nålar i ryggen och det verkar funka bra sånär som på några små detaljer som nog ska gå att ordna.

Ja då var jag väl fast i hemmafru-träsket då... men det är ganska trivsamt att gå hemma och fnula och baka och så. Dessutom så syr jag också så det så!

Ja tänk... den där gamla tentan ur vägen och godkänd, den där C-uppsatsen skriven och snart opponerad på, opponering på annans uppsats avklarad. Ett godkänt betyg på uppsats och opponering nu och lite psykologisk testning bara så är det inte långt kvar tills jag ansluter mig till den den lite finare sortens dagdrivare: arbetslösa akademiker. Tänka sig.

Den var lite mysig på något sätt. Försök göra en sån här grej på ett svenskt sjukhus... det kanske skulle gå, men jag tror knappt det.

Nu händer det grejer... flytta köpa hus sälja hus skaffa jobb plugga klart prata med banken prata med AF prata med FK köpa julklappar (nä det är ju klart) klappa julklappar köpa julklapp (det var visst en kvar shit) köpa kläder som är hela och passar laga sill baka knäck leva utan saker fram till april byta till vinterdäck osv osv osv...

wow, nu händer det verkligen grejer. oshit, det här ingefärateet var jättestarkt! jag orkar inte med så mycket mer än bara svamla just nu. alla våra saker är undanstuvade i friggeboden så att det ska se vettigt ut här på visningarna, vilket har lett till att det faktiskt ekar i vardagsrummet. och att den enda förvaringen vi har på fyra pers är fyra garderober typ. och en stor byrå med lakan och handdukar och skit. men det är fint i alla fall.

jag hängde upp en julstjärna idag. det blir nog så mycket julpynt jag gör i år. jag kan överpynta nästa år istället, i stora huset om allt går som det ska. fast det blir ju gran också förstås, annars blir man väl lynchad. däremot är pyntet totalt oåtkomligt, så det blir nog hemsnickeri i år. trycka fast foliebollar med gammalt tuggummi eller nåt...

Är det inte lite knepigt med födelsedagar? "Grattis, ett år har gått och du lever fortfarande!"... eller? "Man får gratulera, just precis idag har du funnits i 34 år!"... jaha? Vad är det egentligen som firas? Borde man inte gratulera mamman och pappan istället? Ok för bröllopsdagar till exempel, så som världen ser ut idag är väl varje år man håller ihop en bedrift och det är väl inget konstigt att man vill fira att man fortfarande hänger ihop och har det bra med varandra. Skål, det firar vi. Men födelsedagar? Är det inte nästan lite deprimerande att fira att man fortfarande lever? För det är ju ungefär det man firar... och sen så ska man vara kung över hela världen när man fyller år, åtminstone när man är liten (åtminstone när jag var liten och jag tror inte precis att det har minskat i intensitet nu när många tar sig mindre och mindre tid att bry sig om barnen de där andra dagarna på året) och får inte göra något tråkigt och får bossa med folk och ska ha massa saker och uppmärksamhet och "det är ju faktiskt min födelsedag!" funkar på allt. Är det verkligen sunt? egentligen? Men visst vill man skämma bort sina barn. Och visst är jag likadan själv.

"Du är lika fin i håret som den andra jäntan!" utbrister den gamla damen strax innan hon vänder sig åt fel håll, känner lite på patienttelefonen som hänger på väggen, tar sedan lite på själva väggen och ropar till sin man "här är det!" varpå han letar reda på hennes arm, vänder henne åt rätt håll och de knatar ut, arm i arm på väg till taxin. Kvar sitter jag och undrar varför jag känner mig glad av komplimangen när jag vet att hon är så gott som helt blind. Men på något sätt så räknas den ändå. Kanske för att jag inte kan tänka mig att hon skulle ljuga bara sådär, det måste ju vara så att hon verkligen tycker att jag är fin i håret som, visserligen för dagen nytvättat, hänger rakt ner och behöver toppas... men det är klart, såna detaljer ser ju inte hon. Men något ser hon väl. För hon är ju inte helt blind. Tor jag i alla fall. Det värmde lite i alla fall.

Det har hänt en del sen sist. Lilla hanna har blitt gift och är fru med ringX2 på fingret, bröllopsresan på mallis var mysig och härlig och Julia (dvs min bild ;) vann (!!!) modelltävlingen för Hööks-katalogen, så snart åker hon och en vuxen iväg på plåtning för vårkatalogen 2010. Spännande.

Träliga saker händer också förstås, igår hade några små ligister försökt sno min bil men det måste varit ena riktiga amatörer för de verkade bara ha lyckats paja låset och lite plasthöljen. Tillräckligt för att göra en lätt förbannad förstås, och eländet var rätt meckigt att köra med men tydligen var det inget värre än att min man (^_^) kunde fixa. My handyman ;)



Bilden är en av mina egna favoriter, en bunt gamla tulpaner som var utslängda, regnade på och lite trasiga. Gammalt och visset men ändå vackert. Snyggt hur ett kronblad eller två har ramlat av så att man ser in i blomman.

Sånt där som man liksom inte tror händer. Bara andra hela tiden, men det är så osannolikt så det händer nog inte dem heller egentligen... vilka är de där som det händer egentligen? Finns de på riktigt? Jag vet att jag har tänkt ungefär så många gånger när jag skickat in någonting till en tävling, de där som man deltar (eller deltog kanske) i gång på gång utan att riktigt veta varför. Men nu hände det. Fortfarande inte mig förstås, inte egentligen i alla fall, fast jag kan ändå inte låta bli att känna det lite så. "min" Julia blev utvald som en av tio finalister i pollux/hööks modelltävling :) klart man blir lite stolt fastän det inte är min unge från början. och även om jag inte tävlar om något pris så känns det ändå som att jag är med lite eftersom det var min bild som gick vidare ;)



tyvärr tror jag att de har släng på någon autojustering för den har blivit alldeles blå på hööks hemsida... vilket grämer mig lite. men då får jag påminna mig själv om att det inte är jag som tävlar utan faktiskt Julia :)

http://www.hooks.se/ går ni in och röstar på nu förstås :) eller för att komma direkt till tävlingen:
http://www.hooks.se/assets/contentpages/xtraTavlingPollux.aspx och så är hon tjej nummer nio min pingla :)

Jag har precis plöjt "på spaning med Bridget Jones", helt tvärt emot alla mina egna förväntningar på mig själv. Plockade den i en byteshörna på sopen, varför vet jag inte riktigt, kanske för att jag misstänkte att den skulle vara väldigt lättsmält och något att läsa helt utan ansträngning. Typ serietidning för vuxna fast tjockare och utan bilder... lite lustigt att jag plockade den alls egentligen med tanke på att jag fick filmen "bridget jones' dagbok" för massa år sen och inte var sådär direkt jättetänd på den. rätt kul, men en sån där film som egentligen är mest bara jobbig att se på. visar sig att storyn är så mycket bättre i tryckt form att det knappt går att jämföra. det blev sträckläsning. Kanske bara är hon vad heter hon... renee zellweger som jag inte riktigt kan med. eller henner rolltolkning i den filmen kanske, har inte sett henne i så mycket annat. filmen blev dock lite mer intressant när vi upptäckte att den är någon sorts storstads-tolkning av stolthet och fördom, kanske man borde ha upptäckt med en gång (och säkert skulle gjort också om man kunde sin jane austen), men det tog ett par år för oss. oh well, man kan inte ha koll på allt jämt. fick lust att se den igen, pride and prejudice alltså, här om dagen men vi har bara den med kiera knightley hemma och jag vill se den som är lång som ett as eftersom det inte alls är en film utan en miniserie. som fö har fått 9,3/10 i betyg på imdb. det är rätt högt. antar jag. den är bra i alla fall. men som sagt lång som ett as. men men.

slutsvamlat

adios

Det regnar. Inte så hurtig längre. Men det visste jag ju redan från början. Fast jag har en rejäl schvung med hacka märkte jag igår. Rackarns vad det lossnade sten och sand...

Jag har helt plötsligt blivit så fascinerad av det spanska språket. Kan tänkas att det har något att göra med diverse filmer där det pratas spanska som av någon anledning verkar ha blivit mycket mer frekventa i dvd-spelaren hemma. Senaste var Vicky Cristina Barcelona. Rätt knepig film på sätt och vis, men ändå väldigt bra tyckte jag. Många skulle säkert tycka att den var seg och konstig men många skulle nog gilla den också. Oh well, jag gillade den i alla fall. Och spanskan i den. Det är lite sexigt med spanska på något sätt. Rolig vändning med tanke på att jag alltid förut har tyckt att just särskilt spanska är ett så fult språk... Men man är väl inte sämre än att man kan ändra sig. Jag kikade i alla fall in på biblioteket i helgen och lånade mig en nybörjarkurs i spanska :) Vi satt i bilen i söndags alla fyra och repeterade räkneord och färger, jättekul ^_^ Man låter som en riktig klyscha ur en billig turistfilm eller nåt, men det är skitkul.

Tandläkaren ja. Efter en sisådär fyra år har jag börjat inse att man kanske skulle dit någon gång igen kanske... så idag blev det. Det är fånigt det där hur man (jag) bara blir fegare och fegare hela tiden, typ som när jag började lämna blod var nålarna inte ett dugg äckliga men nu kan jag känna ibland att pulsen ökar lite när de plockar fram det där tjocka stiftet och kör in det i armen, och samma med tandläkaren. Fast de kör ju inte in ett stift i armen men ja... och det var väl inte så party förut heller förstås. Med folk som gräver och skrapar i käften på en alltså. Självklart var det hål i alla fall, så det blir till att laga på båda sidor. Hon hade en tid två dagar före bröllopet... nja, sa jag. Låter kanske inte helt jättekul.
Men det var ändå bra också för jag slapp bettskena som hon tyckte att jag skulle ha först, men sen visade det sig att det är en grej som jag gör i alldeles vaket tillstånd så det är bara att sluta med det så får jag nog ha kvar mina framtänder ett tag till. "Bara"... Vad sexigt det vore att ha bettskena och vara nygift. Läckert.

Det närmar sig nu. En och en halv månad kvar ungefär. Var är min klänning? Var är mina skor? Förmodligen på väg, men man kan ju inte låta bli att noja bara en liten aning. Och tänk om hår-och-smink-människan blir jättejättesjuk, vad gör man då? Händer nog inte, men som sagt. Måste noja lite... Blommorna däremot är jag inte ett dugg orolig över ;)

Då var premiärjoggen avklarad i år :) första turen ut i friska luften. Fast den är fortfarande lite för frisk för min smak... När de där riktiga hurtisarna (förutom de som är ute och springer året runt, det kan inte vara friskt!) redan har varit ute i ett par månader eller nåt, ja då sitter jag fortfarande inomhus och tycker att det är alldeles för kallt för att jogga. Men jag gillar inte att springa när man blir kall i halsen! Det är obehagligt! Näe fy. Men det var faktiskt inte så farligt idag. Och så var det ju första uterundan med min nya klocka också :) det märks verkligen skillnad när man kan hålla koll på pulsen. Annars är jag en sån som tar ut mig totalt med en gång och allt efter fem minuter är på ren viljestyrka, men inte idag inte. Trots att det var första turen. Kan ju vara så att timmarna på löpbandet märks av förstås, men jag tycker faktiskt att det brukar märkas irriterande lite hur mycket man har svettats inomhus när man väl kommer ut i skogen.

Det roliga är ju att nu när man väl har lyckats sparka ut sig själv en liten stund så känner man sig SÅÅÅ himla hurtig! och duktig! typ "åh vad skönt det är att jogga och var BRA jag är som faktiskt kommer ut och inte bara tänker det, nu ska jag jogga varje dag! jaa det ska jag, en halvtimme före frukost, varje dag!" och så hör man inte ens hur man låter. Ja, jo, tjena... eller hur bruden. Börja med den här månaden, eller varför inte veckan, och se hur många minuter det blir totalt först.

Men det är skönt att träna. Och det är bra de gånger man faktiskt kommer ut. Och man lyckas väldigt sällan med sina stora högtravande föresatser, men halvvägs kanske inte är helt värdelöst i alla fall? Fast någon gång ska jag lära mig att sätta realistiska mål. Är det orealistiskt?

Nu har Maradona hånglat med sin pokal tillräckligt länge precis i blickfånget varje gång man öppnar den här sidan...

I helgen var det verkligen kaos och kalas, omständigheterna ville oss kanske inte helt väl utan gjorde så att det var bara jag och lilltjejen hemma i stort sett hela helgen och på det förstås hennes båda kalas dagarna efter varandra. Yay. Lördag, upp 0600 och hoppa in i duschen för att sedan följa ett detaljerat tids-schema som jag gjort upp fredag kväll/natt för att hinna med två personers jobb till 1730, sen kalas (fick faktiskt förstärkning av älsklingen min som lyckades komma dit till 18, thank god) och sen städa efter det (då var vi faktiskt fyra pers, också skönt, tack för det) och sen på söndag lyxade jag till det lite och sov ända till åtta och satte mig faktiskt på förmiddagen och pausade med en kalletidning och en avocado, för att sedan inte hinna äta någon lunch utan stressa järnet fram till 1556 ungefär när svärmor anlände som första gäst. Sen försöka vara trevlig hela kvällen och sen kom älsklingen min hem igen och diskade lite och jag satte mig med ett korsord i fåtöljen, löste typ fem ord och somnade.

Men hon fick en box med alla Dr Snuggles-avsnitt av oss :D hon verkade måttligt impad, men det skiter jag i. Bara hon får av plasten på de där så... ^_^

Sitter och klickar runt, uttråkad till döds, och ramlar in på ett läsvärt inlägg om slöja. Fortsätter kika runt på samma blogg och hittar följande:

1. Gå in på Google.se (använd bildsök)
2. Sök på datumet du fyller år.
3. Ta den andra bilden du får fram på Google och ladda upp.
4. Den bilden är din framtid

måste testas! äntligen nåt att göra i en minut eller två.

...och här har vi min framtid. Måste säga att då var jag mer imponerad av syrrans. Ja kolla själv du ;)

Nu börjar det närma sig... tiden går fortare för varje vecka och en av de detaljer som jag verkligen inte har bestämt är vad jag ska göra med naglarna på själva dagen. Det finns dock fortfarande tid att klura ut, men just nu har jag skaffat mig tre små dependlack i alla fall :) Det chockrosa var förvisso läckert men kanske inte så seriöst, och idag testade jag det ljusare som jag hade tänkt mig skulle vara ett svagt skimrande beige-rosa-aktigt lack men som nu visar sig vara en ljus och kompakt vägg av pärlemor-skimmer. Nej, det blir nog ingen hit på lackhyllan... påminner om ett lack som syrran fick när hon var liten som vi båda älskade då, fast det var mer rosa, någon sorts pastellhistoria med så mycket skimmer att man kände sig som en my little pony eller en barbie eller nåt. Sött, men inte snyggt. Lite skimmer kan det väl vara på något enstaka lack men det här ser bara konstigt ut. Oh well, det passar säkert bättre på tjejerna. Vi får ha manikyr här i helgen ;) Så får jag testa det tredje som kanske också var mer av en kul grej egentligen, ett svagt guldtonat lack. Inte det värsta rymdglittret utan något mer diskret. Får se hur det artar sig...
Av de här rackarna så är jag rätt nyfiken på nummer ett till fyra i raden. Tvåan skulle ha varit alldeles för orange för mig fram till helt nyligen, men jag börjar ompröva min negativa attityd mot den där blandfärgen. Just den här är trots allt mer korall-aktig än säg tredje bakifrån som är helt gräsligt orange. Dessutom får man väldigt snyggt bruna händer av lite korall-aktiga nagelfärger.

En positiv nagelupptäckt som jag har gjort är att de växer som tusan! Jag har alltid haft problem med att om jag bryter en nagel eller två (vilket händer lite då och då eftersom de är ungefär lika tunna som mitt knappt existerande hår) och måste fila ner allihop, så tar det en evighet för dem att växa ut. Nu formligen sprutar det naglar ut fingrarna på mig. Jag är frestad att koppla ihop det med mitt dramatiskt ökade vitaminintag, från att i bästa fall ha käkat en eller ett par en-om-dagen-tabletter så gick jag på min blivandes inrådan över till mivitotal plus som är en flytande vitaminhistoria (kosttillskott är väl mer rätt egentligen för det är massa annat kul också) för dyra pengar som smakar skit i början, men man vänjer sig faktiskt och sen blir det riktigt gott nästan, och innehåller typ en miljon gånger RDI av det mesta.

Förresten så innehåller den psylliumfrö också. Eller nån sorts extrakt av psylliumfrö kanske, jag vet inte. Jag är i alla fall glad att få i mig det uppblandat med massa annat, för jag har inte världens mest positiva erfarenhet av de där rackarna. Någon gång under något av mina hälso-infall fick jag för mig att göra någon sorts "avkok" (vad heter det om man inte kokar då? kanske bara blötläggning, det var det jag gjorde i alla fall) på psylliumfrö. Det är nämligen så att precis som linfrö så inehåller de väldigt mycket fibrer och ger ifrån sig ett supposedly väldigt nyttigt slem när de får ligga i blöt ett tag. Yes, hanna lägger frön i vatten enligt anvisningarna och rör om då och då och mycket riktigt bildas ett geggigt slimigt slem runt vart och ett av fröna så att det blir som en geléig gegga i glaset. Detta ska sedan drickas, antingen som det är eller utspätt. Sagt och gjort, och det var ju bara att svepa för det smakade vidrigt. Verkligen gräsligt. Men hanna var duktig och fick i sig alltihop, och det tog bara några minuter innan jag hade värdens kramp i magen och mådde så illa att jag var tvungen att sitta på badrumsgolvet ett tag eftersom jag var övertygad om att jag skulle kräkas. sen gick det över, men jag vet inte om de var så värst nyttiga i alla fall de där slemfröna. Eller så var det så att jag fiberchockade min stackars mage kanske. Jag testade hur som helst igen några månader senare eftersom "jag kanske bara hade otur förra gången, det kanske inte ens var slemet som jag mådde dåligt av". Det var det. Eller så hade jag precis samma otur igen. Det var andra och sista gången.

Om man smälter fünf kreuter-halstabletter i hett vatten (halstablettste!) så börjar det med att alla fastnar stenhårt i muggen eller på skeden. Röra runt dem? Jo, trodde du ja... man får liksom vispa runt vattnet ovanför de där kladdiga iglarna till halstabletter som ligger och trycker i botten. Men sen när de har börjat smälta lite händer nåt kul, de blir liksom trådiga som smält socker när man drar upp skeden med lite halstablettskladd på. Det är bara det att de verkar bara vilja vara smälta och mjuka i det varma vattnet, för så fort den där tunna tunna halstablettstråden kommer upp i luften så stelnar den. Pronto. Med en gång. Det är säkert skillnad från en millimeter till nästa. Vilket i alla fall resulterade i att jag utan svårigheter kunde vända på skeden så att det uppåt från den sträckte sig en två-tre decimeter lång sytrådstunn vajande halstablettstråd. Rätt upp i luften ^_^

Jag har blivit så fascinerad av min egen puls. Inte för att den är särskilt anmärkningsvärd åt något håll det är jag ganska säker på, utan bara för att det är så kul. Eller intressant. Eller vad det nu är, jag vet faktiskt inte riktigt varför men jag har verkligen fastnat för det här med puls och grejer. Så tack för klockan sis ;) Jag ska försöka komma ut när snön är borta tror jag, tills dess håller jag mig på gymet. Som för övrigt var stängt idag när jag kom dit och tänkte svettas ett par timmar. Bluh... jag tänkte när jag gick mot dörren (som jag har gjort typ varje gång de senaste veckorna) att jag egentligen inte har någon aning om deras öppettider (förutom när jag kommer hemifrån men det är inte så ofta) och att det har varit ett himla flyt att jag faktiskt inte en gång har kommit dit och tänkt träna när de har stängt. Vilket det förstås var den här gången. Inte direkt så att jag kunde vänta heller, vad skulle jag göra i två timmar? Sitta i bilen och lyssna på musik? Ja ja, det var dömt att hända någon gång. Nu kanske jag lär mig att kolla tiderna...

Jag har köpt rosenrot idag, har funderat på det rätt länge nu men idag bestämde jag mig för att faktiskt testa. Två hundra ungefär för 80 kapslar. Shit. Och så fiskfett och vitaminer... Jag skulle nog bli rädd om jag såg hur mycket vi har lagt ut på vitaminer och prylar den senaste tiden. Eller bara negativt o-överaskad.

Statistiklaben är inlämnad och klar nu i alla fall, bara att hoppas på att den går igenom, men slappna av kan man inte för samma dag lades hemtentan upp och på lördag är det salstenta. Alltsammans på en 7,5p-kurs, är det verkligen klokt? Men what can you do... jag ska i alla fall gå och se hur min puls påverkas av att spela burnout revenge, det kanske bästa bilspelet för ps2 ever ^_^ Det är ett bra sätt att få hemtentan gjord...