The Masquerade

Det här inlägget tänker jag dedicera till Sofie. Bara för att jag kan, och för att hon är så underbar. Lite för att hon är den enda som läser min blogg (förutom jag själv såklart... och någon enstaka vilsegångare... kanske Daniel... men hon är den enda som har kommenterat inläggen! utom jag...) och för att hon ger mina arbetsdagar lite gudkant ibland. Man skulle kunna tro att det är smöreri så att jag ska bli hembjuden på fika eller något annat trevligt i hennes nya fina söderlya, och det dementerar jag å det bestämdaste inte det minsta. Det kan också vara som en hyllning till hennes skådespelarinsatser i Alice, som Alice. Du och jag på scen snart igen Sofy? Man kan alltid hoppas. Och det gör man såklart, du är en fröjd att spela mot raring!