The Masquerade

Det finns många sidor av de flesta jobb gissar jag, åtminstone finns det flera av dem här i mitt jobb. Det finns sånt som är trevligt och som man blir glad av, det finns sånt som man irriterar sig över och blir arg på, det finns sånt som är roligt och sånt som är tråkigt, det finns sånt som gör att man känner för att smita iväg på fikarast lite tidigare så att någon annan får ta hand om det, och så finns det massa annat också förstås.

En typiskt trevlig sak är när man får saker av patienter. Nu visste jag ju inte riktigt vad jag skulle göra med en hel kasse äpplen och fem liter plommon, men det var trevligt att få. När jag hade slutat för ett halvår sen ungefär och faster min som jobbar som undersköterska vidarebefordrade ett kuvert med 100,- och ett kort där det stod "lycka till med studierna" blev jag glad. Det var också typiskt trevligt. Patienten i fråga var så imponerad över att jag kunde hans personnummer utantill, så han hade skrivit under med sitt födelsedatum bara och inte namnet. Det var en rar farbror, undrar om jag hinner träffa honom igen under sommaren. En annan trevlig sak är helt enkelt när det kommer en trevlig patient. Det finns så söta små tanter, särskilt en som alltid är så glad, man piggas upp bara av att se dem. Patienter som förstår att man gör sitt bästa för att hjälpa dem och att man som lägsta pinnen i vårdhierarkin faktiskt inte kan rå för att landstinget fungerar som det gör är också trevligt. Fler såna tack.

Sen finns det massa roliga saker här också (varav vissa säkert finns på varenda kontor men de är kul ändå). Dokumentförstöraren till exempel, eller "tuggen". Den är rolig. Faxen är också kul (alla borde ha en egen fax). Kopiatorn är inte lika kul som faxen, men ändå rätt häftig. Det finns massa stämplar av olika slag, det är alltid roligt. Och så finns det förstås alltid ett gäng reklampennor från lite varstans. Jag har lagt vantarna på två stycken som jag är särskilt fäst vid, imigran novum står det på den ena och viagra på den andra. De hänger i min bröstficka och följer med överallt på jobbet. I höstas hade vi fått bläckpennor från pfizer i storlek jättestor, såna där som är ungefär 20 cm långa och kanske dubbelt så tjocka som en vanlig bläckpenna, som det också stod viagra på. Det var också roligt. Jag lyckades aldrig få fatt i en sån, men jag var glad ändå. Portomaskinen hade varit roligare om den inte hade låtit så gräsligt. Kassaluckan också.

Jag trivs på mitt jobb.