Trött svammel bara. Hej.

Så sitter jag här igen... fast just här har jag förstås inte suttit förut. Vid just den här datorn. Det var en annan igår. Men det är en mac det här med. Jag gillar mac. Fast man kan väl inte annat med en sån estetfarsa... haha, det är alltid lika knasigt att kalla honom för estet, men han är ju det.

Innehållsrik dag idag. Tre apotek och lunch på EH. Sådär ja, nu fick jag bort de röda stavningsplupparna som tror att jag skriver på utrikiska... vad trevligt, helt plötsligt går det att läsa vad man skriver. Strålande. Lunch på EH ja, varför fortsätter jag egentligen att gå dit? Vet inte, jag gillar stället men jag kan inte riktigt förklara varför. Om det inte är så enkelt att det helt enkelt har med minnen att göra. Mycket har ju det. För det är nog inte för att deras bagels alltid är kalla i mitten (så säger man till att hon ska värma den lite extra vilket leder till att hon glömer bort den istället så den blir sönderbränd och hon får göra en ny, som givetvis är kall i mitten), eller tack vare musiken som nästan jämt är för hög och stressig. Nej det är det nog inte. Jag inbillar mig att det var trevligare när det fortfarande hette Coffee Cup, men det var nog för att Carr var med då. Inte jämt men ibland. Och så hade de tid att värma maten också... det var nog bättre förr. Men så länge det kan bli värre så får man ju se det positivt ;) Men lokalen ser ju fortfarande nästan likadan ut. Det är nog det jag gillar mest, att man kan sitta på övervåningen och titta ner på gatan. Ja.

Jag är trött. I huvet. Jag vill dansa. Eller sova. Eller flytta. Eller mysa. Eller prata.

Jag har en väldigt seriös tanke i mitt huvud, men den har inte riktigt några ord just nu. Men det handlar om att vara tacksam. Det ska man verkligen vara. För allt. Inte bara det som är bra. Det är här jag tappar folk tror jag. Eller jag vet inte, jag har ju aldrig försökt. Att förklara alltså. Tror jag. Det kanske jag har utan att jag vet om det. Jag ska försöka någon gång. Att förklara alltså. Kanske inte här, men där.

Mina tankar är trötta. De vill inte riktigt vara med. Handledning snart...

Guds evighet kommer till oss genom en tratt har han skrivit, den där Stinissen. Eller nåt i den stilen. Jag gillar det, men jag tänker inte förklara. Fattar du så fattar du. Jag har inte järnkoll på det själv just nu, måste kolla upp det när jag kommer hem vad exakt han menade. Men jag gillar det ändå, för det är inte orden som är viktiga. 

Kan man få träningsverk i hjärtat om man älskar väldigt mycket? Det är klar man inte kan, vad dum du är Johanna. Det kanske man visst kan. Jag vet inte. Men man kan nog vara olika van vid att älska. Att ge helt vilkorslöst. Det kan vara jobbigt. Det kan vara härligt också. Och jobigt. Bla bla bla.

Du ska nog fortsätta jobba nu. Jag ska strax knalla bort till pedagogen (de heter så, husen) och ha handledning. Var rädd om dig, och kom ihåg att de ensamma fotspåren i sanden inte är dina.

Kommentarer
Postat av: En som väntar

Ha ha ;) Din filur.. Du kan inte alls veta att jag måste gå och jobba nu.. Så det så.
Jag ska faktiskt på julfest! Ha! Vad sa du nu då??? ;)

Ska försöka ställa mig i slutet av tratten, dit framtiden kommer *ler* Bara stå där och vänta

/Firren

2007-12-06 @ 17:34:23
Postat av: väntar med

det låtersom väldigt konsentrerad evighet i den tratten. blir den mindre evig då?

du e inte alls dum johanna, man kan få tränings värk när man är jätte kär som när man är ny kär. vad kul!!! :-D vem e det som får den villkorslösa kärleken?? din "ohängda" pojk vän som du skrev om tidigare??

/fågelen

2007-12-06 @ 18:53:54
Postat av: alltid vänta...

nää den blir inte ett dugg mindre evig. och det var visst oändlighet han skrev... inte evighet... det kanske blir lite annorlunda då, men inte i mitt huve för jag minns mest hur det känns ^_^ så här står det: "Guds oändlighet möter man bara i ögonblicket. Ju mer man är samlad i ögonblicket, desto tydligare uppenbarar sig Guds eviga nu. Guds oändlighet kommer till oss genom en tratt. Den blir så liten och smal att vi har svårt att känna igen oändligheten. Den kommer bara droppvis ur den lilla öppningen. Tratten är nuet." och så står det lite mer också. jag tycker om det i alla fall.
och nä, angående kärleken var det bara spånande och trötta halv-tänkande associationer till något som någon sa om att hjärtat var en muskel. och i muskler kan man ju få träningsverk, och sen spårade mina tankar ur... den ohängda pojkvännen fick jag tyvärr lov att hänga bort för ett litet tag sen. (fågelvem föresten?)
/masken(?)

2007-12-06 @ 19:28:47
URL: http://themasquerade.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0