The Masquerade

Svinkallt. När vi vaknade i morse var det ungefär 26 grader kallt ute, och 16 grader i axelhöjd inomhus. Det kändes med andra ord som att gå omkring på ett kylskåpsgolv... Men nu är det mycket varmare, både inne och ute och solen skiner. Jag kanske vågar mig ut en sväng trots allt. Snubblade över den här lilla texten: http://www.aktavara.org/News.aspx?r_id=14796 hade inte hört något om det där köttlimmet förut men det låter ju rätt vidrigt. Värst är att det verkar sjukt enkelt att argumentera för, fastän man egentligen fattar att det bara är skit. Som skribenten uttrycker sig: "Färs är färs och korv är korv. [...] det nya, så att säga ”kroppsegna”, sättet att skarva ihop köttbitar på, är det inte riktig meningen att vi ska vara medvetna om." jag gillar det inte. Vill man så gärna minska köttsvinnet så gör färs och korv av resterna som vanligt då, hur svårt ska det vara?

Egentligen tycker jag mest synd om mig själv idag - sån där ruskigt förkyld dag när huvudet konstant är någon sekund efter när man rör på sig och lederna bara säger nej medan näsan rinner och halsen gör ont. Typ. Men jag är lite glad också, för större delen av arbetet med livstycket till min nya klänning är färdigt! Det är en chansning eftersom jag kör till stor del utan mönster (och den snutt mönster jag använder är uppskalat och omgjort efter en barbieklänning, inte riktigt min kroppsform alltså :p) men förutom just livstycket är det en så hiskeligt simpel modell att det bara måste funka. Jag har två fina tyger, billiga stuvbitar från ohlssons som jag tror blir väldigt tjusiga ihop. Har haft lite trassel med tyget till livstycket eftersom det bara nätt och jämt räckte till, och om det räcker till infodringar vetesjutton... men det ger sig. Har i alla fall sytt ihop delarna såpass att den går att prova med lite nålar i ryggen och det verkar funka bra sånär som på några små detaljer som nog ska gå att ordna.

Ja då var jag väl fast i hemmafru-träsket då... men det är ganska trivsamt att gå hemma och fnula och baka och så. Dessutom så syr jag också så det så!

Det här är inte ett recept av typen "3/4 tsk av det och det och grädda i 14,5 minuter", utan väldigt ungefärligt. Vilket jag själv förmodligen skulle tycka var jobbigt om jag inte var van, men grejen är att det här är så enkelt att det inte behöver vara så himla exakt. Det blir liksom bra ändå. Just den här varianten har jag valt att jäsa över natten och grädda på morgonen, men det går förstås bra att ha kortare jästid också (med ljummet vatten och lite mer jäst går det fortare, men det får inte vara varmare än ungefär fingervarmt för då kan jästsvamparna dö och brödet blir väldigt kompakt och konstigt).

Ta lite jäst och smula ner i en bunke (gärna av större modell), ungefär en fjärdedels paket funkar bra (men ännu mindre går också). Strö över lite salt och lös upp jästen med lite kallt vatten. Häll på mer vatten så att det blir någonstans mellan en halv och en hel liter. Blanda i massa vetemjöl, tills det blir något mellanting mellan smet och deg - det är helt ok om den är för lös för att knåda. Smörj en långpanna och häll ut smet-degen däri. Ställ plåten tex i en kall ugn eller någon annan stans där den kan stå och jäsa över natten (det är lite svårt att täcka den med en handduk eftersom degen är så smetig, jag brukar lägga handdukar på ugnsgallret och sätta lite ovanför, men det är nog ingen panik att ha den otäckt heller). På morgonen tar du bara ut gallret med handdukarna (om du hade några), stänger ugnsluckan (eller ställer in brödet i ugnen om du jäste det någon annans stans), drar upp värmen till 150 grader ungefär (den lägre värmen är bra när man gräddar så stora bröd, så att de hinner bli genomgräddade innan de bränns på ytan, till mindre bröd kan man ha högre värme) och kör tills det ser bra ut, kan ta ungefär 45 minuter beroende på ugn och värme. När det verkar klart tar du ut brödet och vänder upp det på gallret där det kan ligga och svalna lite, kanske under en handduk, tills det går att skära i lagom stora rutor. Klart! Svamlig text, men så enkelt "recept".