God Jul!
För rätt stämning: http://open.spotify.com/track/19covwjJtfYZFQsqdWlbcM
28 oktober... det går fort utför den här tiden på året. Åtminstone för undertecknad. Julklappsinköpen är förstås igång sedan länge, om än långt ifrån klara så åtminstone mentalt påbörjade och delvis inköpta (låter crazy men hur hur hur ska man få in alla julklappar på en enda lön!? det är inte tokigt, det är praktiskt. toket kommer sen...). I måndags däremot, datum 26 oktober när jag strosade ut från gallerian i eftermiddagsmörkret började jag på allvar fundera på NKs julskyltning och hur roligt det var att titta på den med barnen i vintras, om man kanske skulle göra en grej av det i år. Åka in och göra något mysigt och titta när de släpper ner gardinerna där... jag har förstås tänkt på den tidigare i år, men bara flyktigt då. Jultoka. Jag kan inte hjälpa det, jag börjar obönhörligt få en smygande julstämning runt slutet på oktober. Från adventsplaner och luciatänk gick det raskt till julsånger, förra veckan var jag nära att sätta på min real group-skiva men jag lät bli, däremot råkade jag börja sjunga jul och luciasånger igår. Inte riktigt lika illa när man sjunger själv, men nu sitter jag här... med Sinatras Smörigaste. Men det var strängt taget inte mitt fel, det var någon annan jultok som hade slängt upp den på förstasidan på spotify så då måste det ju vara ok :p Glögg... det vore fint. När jag sitter här och fryser vid datorn med ingen utsyn så känns det nästan som om det vore massa snö och fint ute :)
Det roliga är att jag längtar egentligen inte alls till julafton. Som nygift med nyskilda föräldrar är det ju givet att det blir en del förändringar... men det är bara en dag. Det är allt runtomkring som är jul. Jag tror inte att någon skulle tro mig om jag försökte förklara att jag egentligen inte är något vidare julfan. Jag älskar carols (och jag höll på tal om det på att explodera av lycka när jag såg att a christmas carol är uppe igen!!! http://www.christmascarol.se/), glögg, mys, vinter, och massa annat som liksom hör ihop med julen. Men jag tål egentligen inte den här julaftonshysterin, och jag har sedan flera år helt inte alls förstått poängen med att fylla huset med tomtar... Ok, jag kan nog inte säga att jag inte gillar julen för det gör jag. Men Jag vet inte. Skit samma, let it snow let it snow let it snow!
http://open.spotify.com/track/67rrZhaYk3agN2QL87ESC2
28 oktober... det går fort utför den här tiden på året. Åtminstone för undertecknad. Julklappsinköpen är förstås igång sedan länge, om än långt ifrån klara så åtminstone mentalt påbörjade och delvis inköpta (låter crazy men hur hur hur ska man få in alla julklappar på en enda lön!? det är inte tokigt, det är praktiskt. toket kommer sen...). I måndags däremot, datum 26 oktober när jag strosade ut från gallerian i eftermiddagsmörkret började jag på allvar fundera på NKs julskyltning och hur roligt det var att titta på den med barnen i vintras, om man kanske skulle göra en grej av det i år. Åka in och göra något mysigt och titta när de släpper ner gardinerna där... jag har förstås tänkt på den tidigare i år, men bara flyktigt då. Jultoka. Jag kan inte hjälpa det, jag börjar obönhörligt få en smygande julstämning runt slutet på oktober. Från adventsplaner och luciatänk gick det raskt till julsånger, förra veckan var jag nära att sätta på min real group-skiva men jag lät bli, däremot råkade jag börja sjunga jul och luciasånger igår. Inte riktigt lika illa när man sjunger själv, men nu sitter jag här... med Sinatras Smörigaste. Men det var strängt taget inte mitt fel, det var någon annan jultok som hade slängt upp den på förstasidan på spotify så då måste det ju vara ok :p Glögg... det vore fint. När jag sitter här och fryser vid datorn med ingen utsyn så känns det nästan som om det vore massa snö och fint ute :)
Det roliga är att jag längtar egentligen inte alls till julafton. Som nygift med nyskilda föräldrar är det ju givet att det blir en del förändringar... men det är bara en dag. Det är allt runtomkring som är jul. Jag tror inte att någon skulle tro mig om jag försökte förklara att jag egentligen inte är något vidare julfan. Jag älskar carols (och jag höll på tal om det på att explodera av lycka när jag såg att a christmas carol är uppe igen!!! http://www.christmascarol.se/), glögg, mys, vinter, och massa annat som liksom hör ihop med julen. Men jag tål egentligen inte den här julaftonshysterin, och jag har sedan flera år helt inte alls förstått poängen med att fylla huset med tomtar... Ok, jag kan nog inte säga att jag inte gillar julen för det gör jag. Men Jag vet inte. Skit samma, let it snow let it snow let it snow!
http://open.spotify.com/track/67rrZhaYk3agN2QL87ESC2
Grattis, du är inte död!
Är det inte lite knepigt med födelsedagar? "Grattis, ett år har gått och du lever fortfarande!"... eller? "Man får gratulera, just precis idag har du funnits i 34 år!"... jaha? Vad är det egentligen som firas? Borde man inte gratulera mamman och pappan istället? Ok för bröllopsdagar till exempel, så som världen ser ut idag är väl varje år man håller ihop en bedrift och det är väl inget konstigt att man vill fira att man fortfarande hänger ihop och har det bra med varandra. Skål, det firar vi. Men födelsedagar? Är det inte nästan lite deprimerande att fira att man fortfarande lever? För det är ju ungefär det man firar... och sen så ska man vara kung över hela världen när man fyller år, åtminstone när man är liten (åtminstone när jag var liten och jag tror inte precis att det har minskat i intensitet nu när många tar sig mindre och mindre tid att bry sig om barnen de där andra dagarna på året) och får inte göra något tråkigt och får bossa med folk och ska ha massa saker och uppmärksamhet och "det är ju faktiskt min födelsedag!" funkar på allt. Är det verkligen sunt? egentligen? Men visst vill man skämma bort sina barn. Och visst är jag likadan själv.
