On and on and on and on...
Motionscykel såld, crosstrainer inhandlad. Strindberg (och Helium) var en riktig partykille, på tal om absolut ingenting... Ska se dödsdansen med mor min på torsdag. Vad är grejen egentligen med att skippa "jaget" i början på meningar förresten? "Ska se[...]" betyder alltså att "JAG ska se[...]" men så säger man väl inte. Eller? Känns det inte grymt onaturligt att prata så? Försök själv! "Du jag måste lägga på nu... har föreläsning strax" "Jag var på Åhléns igår. Behöver en ny tröja." Visst vill man slänga in ett pyttelitet "jag" där? Gör man inte det nästan automatiskt? Jaja, talspråk och skriftspråk ska väl inte vara likadant antar jag. Eller så är det bara jag som inte kan prata så. Jag upptäckte att massa av mina repliker är såna, jag måste i alla fall göra om dem för att det ska bli naturligt. Men det är ju lätt fixat. Preliminärt premiärdatum är 13/12 på teater tribunalen. Ett riktigt kanske-datum vad jag förstod, men någonstans däromkring i alla fall, förhoppningsvis. Med undertecknad i huvudrollen! Hehe, jag älskar att stå i centrum ^_^ Inte jämt dock... Bara när jag vet vad jag gör. Kontrolbehov: JA. Mycket. Det är lustigt hur taskig kontroll jag har egentligen på en del saker, trots det uttalade behovet därav... Som till exempel att somna en vettig tid så att man är människa på dagen sen. Nu ska jag försöka kontrollera det. I morgon blir det kanske Box. Förmodligen. Undrar om det är kul... Hoppas.
Skippar också ofta "jag" i början av meningarna, men bara när jag pratar eller bloggar/mailar. Visst är det ett otyg eller en ful ovana. Kommer i alla fall att fortsätta att skippa mistänker jag.
