The Masquerade

Klockan är fem-tio i åtta, det var lite för länge sedan jag åt någonting, och utan att jag riktigt är helt med på vad som händer har jag under tiden jag pratar med en av tjejerna från labbet gått fram till kaffeautomaten, ställt dit min svarta mugg utan handtag (den ska inte ha något handtag, den gjordes så) och tryckt på "kaffe brygg + mjölk". Dåligt.

Nu en timme senare börjar jag stanna av lite, men jag känner fortfarande av koffeinet. Världen omkring går inte i matrix-slow motion längre, men rackarns vad effektiv jag kände mig under morgonrusningen (som trots allt inte var särskilt rusig idag, men den heter så helt enkelt). Effektiv och lite darrig, skakig. Jag tappade i alla fall ingenting, det är lite imponerande. Men det var ju inte så mycket kaffe heller. Och jag hade ju faktiskt ätit frukost, men inte precis innan bara. Folk hävdar att de blir pigga av kaffe. Det har jag aldrig känt av. Däremot blir jag speedad till tusen om jag dricker kaffe på tom mage, eller bara för mycket. Alla rörelser går i 230 och jag pratar för fort. Fortfare än vanligt när jag pratar fort. Skitfort alltså. Så fort att Greta Garbo får heta Barbro i efternamn. Men kaffe är trevligt. Jag röker inte i alla fall, det är ju alltid något.