Kaos och förvirring, och sömnbrist
Tillbaks från Kungälv/Kungahälla (fick förklarat vad det egentligen hette och varför, men det enda jag minns är att Linné inte tyckte att det var en riktig stad för att det inte fanns hus på båda sidor om vägen) efter en vad man nog får kalla lyckad helg trots stundvis låg moral och inslag av kaos och förvirring. Efter två nätter i en bil (som trots allt inte var ett tält, men samtidigt inte heller en säng) och några timmar bakom ratten på en annan bil efter sagda nätter och ytterligare några timmar i baksätet på ytterligare en bil är man lite seg.
Stupar i säng ungefär halv tolv söndag kväll och vaknar förvirrad sex timmar senare önskandes att man hade någon lagom smittsam sjukdom, konstaterar tyvärr att så inte verkar vara fallet och kliver/rullar lätt svajande ur sängen. Väl på jobbet är det bara kaos i hela huvet men någon hade lagt godis i fikarummet så jag får sockerknarka lite, det är ingen höjdare men det brukar vara ett effektivt sätt att hålla sig vaken. Värdelöst att det är så svårt att orka ut och jogga när man jobbar bara. Då skulle jag vara mindre trött också... Fast inte när det beror på sömnbrist förstås. Allt är ju svårare att stå ut med när man är trött också, bråkiga patienter till exempel. Usch och fy för bråkiga/gnälliga/arga patienter som till exempel klagar på mig för att vårdcentralen inte var öppen i lördags (precis, på helgen).
Helgen måste dock, som sagt, räknas som lyckad. Vi hade fyra inplanerade sjungningar (man kan väl ändå inte säga spelningar när det bara sjungs och på sin höjd lut-kompas lite?) vilka var välbesökta allihop (i förhållande till storleken på scenerna förstås) och till den sista hade vi bara en CD kvar (vilken då fick gå för 100 istället för 80). Vid ett tillfälle satt det mindre än tio personer och väntade när vi skulle börja, men mot slutet hade det droppat in så pass många att det snarare närmade sig fullt än tomt, som det alltså nästan var när vi började.
En av höjdpunkterna får nog sägas vara efter sista framträdandet då vi stod på en mur och blev beskjutna av en knekt beväpnad med armborst och morötter, vilka vi med stort engagemang försökte fånga. Det måste varit så man roade sig på medeltiden när man inte hade något bättre för sig, om inte annat borde man verkligen ha gjort det.
Stående uttryck under helgen: "det var kaos! och förvirring!" följt av valfri hemskhet som till exempel lök, lik, ångest, personalbrist, vagnfel och så vidare. Citatet är hämtat ur världens bästa piratvisa (en av tre om jag minns rätt, tills maestro skriver någon mer åtminstone), om det inte var så att det där var ett stordåd... nu blev jag lite osäker, men den är förmodligen världens bästa hur som helst (våra visor brukar vara det) och finns på skivan under namnet "handelsmannens äventyr".
Nu får det vara nog tills vidare, jag återkommer förmodligen senare under dagen med massa gnäll. Farväll!
Stupar i säng ungefär halv tolv söndag kväll och vaknar förvirrad sex timmar senare önskandes att man hade någon lagom smittsam sjukdom, konstaterar tyvärr att så inte verkar vara fallet och kliver/rullar lätt svajande ur sängen. Väl på jobbet är det bara kaos i hela huvet men någon hade lagt godis i fikarummet så jag får sockerknarka lite, det är ingen höjdare men det brukar vara ett effektivt sätt att hålla sig vaken. Värdelöst att det är så svårt att orka ut och jogga när man jobbar bara. Då skulle jag vara mindre trött också... Fast inte när det beror på sömnbrist förstås. Allt är ju svårare att stå ut med när man är trött också, bråkiga patienter till exempel. Usch och fy för bråkiga/gnälliga/arga patienter som till exempel klagar på mig för att vårdcentralen inte var öppen i lördags (precis, på helgen).
Helgen måste dock, som sagt, räknas som lyckad. Vi hade fyra inplanerade sjungningar (man kan väl ändå inte säga spelningar när det bara sjungs och på sin höjd lut-kompas lite?) vilka var välbesökta allihop (i förhållande till storleken på scenerna förstås) och till den sista hade vi bara en CD kvar (vilken då fick gå för 100 istället för 80). Vid ett tillfälle satt det mindre än tio personer och väntade när vi skulle börja, men mot slutet hade det droppat in så pass många att det snarare närmade sig fullt än tomt, som det alltså nästan var när vi började.
En av höjdpunkterna får nog sägas vara efter sista framträdandet då vi stod på en mur och blev beskjutna av en knekt beväpnad med armborst och morötter, vilka vi med stort engagemang försökte fånga. Det måste varit så man roade sig på medeltiden när man inte hade något bättre för sig, om inte annat borde man verkligen ha gjort det.
Stående uttryck under helgen: "det var kaos! och förvirring!" följt av valfri hemskhet som till exempel lök, lik, ångest, personalbrist, vagnfel och så vidare. Citatet är hämtat ur världens bästa piratvisa (en av tre om jag minns rätt, tills maestro skriver någon mer åtminstone), om det inte var så att det där var ett stordåd... nu blev jag lite osäker, men den är förmodligen världens bästa hur som helst (våra visor brukar vara det) och finns på skivan under namnet "handelsmannens äventyr".
Nu får det vara nog tills vidare, jag återkommer förmodligen senare under dagen med massa gnäll. Farväll!
Kommentarer
Trackback
